Larstomta, en historisk överblick

Från fattighus till allaktivitetshus.

I äldre dagar var det sockenstämman som ansvarade för socknens fattiga. Det gick till så att de, barn såväl som vuxna, bortauktionerades till bygdens bönder och på så vis fick mat och bostad mot att de fick arbeta det de orkade. Auktionen var negativ så att lägsta bud vann. Det innebar således att den bonde som ville ha lägst ersättning fick hjonet. Denna procedur upprepades varje år, ett omänskligt och förnedrande system.

I början av 1900-talet började en humanare syn på fattigvården att göra sig gällande. Kommunstämman i Gunnarskog undersökte möjligheterna att anlägga ett ålderdomshem. Efter åtskilliga turer köptes Larstomta, en utgård till Sälboda gård. Gården rustades till ett rejält jordbruk med nybyggda ekonomibyggnader och renoverad mangårdsbyggnad. Vattenförsörjningen löstes med en 1600 meter lång ledning från Timmeråsen. För driften anställdes en föreståndare, Sven Johan Karlsson född i Jönköpings län. Han fick bruka 92 tunnland åker, 10 t:l äng och 71 t:l skog. Djurbesättningen rörde sig om 15 mjölkkor, några ungdjur samt ett par arbetshästar. Det manuella arbetet på gården sköttes till stor del av de partiellt arbetsföra fattighjonen, som senare kom att kallas understödstagare.

Hur bodde nu dessa?

Kommunstämman lät bygga ett modernt vårdhem 1908. Byggmästare Magnus Andersson i Charlottenberg fick i uppdrag att såväl rita som bygga vårdhemmet, vilket blev en monumental byggnad, som fortfarande idag dominerar samhällsbilden i samhället Stommen i Gunnarskogs församling. Kostnaden för bygget var 40.260 kronor. Som husmor på hemmet fungerade föreståndarens hustru Albertina och övrig personal var deras döttrar. Antalet hjon som togs in från 1908-1909 var 79 personer. Av dessa avled 10 personer under samma tid. Äldst var änkeman Björn från Allstakan 90 år. Yngst var nyfödda dottern till en piga från Allstakan 26 år och denna medförde även en son på 7 år.

Under 1920-talet byggdes en cellbyggnad vid hemmet. Där placerades personer med allvarliga psykiska sjukdomar som var ohanterliga och måste hållas inspärrade. Enligt en berättelse av Bror Nordling, förmedlad av sonen Rolf, fanns i anslutningen till cellbyggnaden en rastgård med högt staket där patienterna luftades under dagarna. Bror som bodde på grannfastigheten, fick som barn driva korna på bete förbi rastgården och har berättat om hur obehagligt det var att se och höra dessa olyckliga människor. Siste arrendatorn på Larstomta var Anders Andersson som slutade sina dagar i Backsjöbotten.

På Larstomtas tomt byggdes år 1919 en skolköksbyggnad där Gunnarskogsungdomarna fick gå i fortsättningsskola och lära sig hushållsgörmål efter att de gått ut den så sjuåriga folkskolan. Även ungdomar från angränsande kommuner fick undervisning här och de fick då bo på skollokalens övervåning. Skolköket kunde byggas sedan kommunen fått en donation av dåvarande Jörgen Blakstad senior på Sälboda gård i samband med att han fyllde 60 år. Verksamheten upphörde när åttonde klass och därefter enhetsskola infördes i Gunnarskog, som var en av de första kommunerna i Sverige att införa enhetsskola. Byggnaden är numera riven och detta hände i mitten av -60 talet.

Nytt ålderdomshem, Gunnebo med 40 vårdplatser byggdes 1967 med inflyttning av åldringarna 1968, varefter det gamla byggdes om till lägenheter för äldre människor som klarade eget boende. I bottenvåningen finns sedan dess även distriktssköterskemottagningen med BVC. Detta upptar knappt halva bottenytan. I den övriga delen inrättades förskola/lekskola för 6 åringar och där Anne-Marie Cajdert lärare från 1970-1989 med först Birgitta Jonson och därefter Sylvia Olsson som assisterande barnskötare. När förskolan flyttade ner till Järvenskolan kom lokalerna att användas som bibliotekfilial fram till hösten 2000 när biblioteket slogs samman med skolbiblioteket och hamnade i nya lokaler på skolan. Ivar Magnusson var bibliotekarie fram till dess.

Larstomta ägs idag av Gunnarskogs bygdelag som köpte fastigheten av Arvika kommun 1994. Bygdelaget har sitt kontor här och så finns ett rejält kök som används för sammanträden när antalet deltagare inte överstiger tio personer. På bottenvåningen finns 2 lägenheter samt lokal där Edmans Hälsa för närvarande har sin verksamhet (sköterskemottagning). På andra våningen finns en vandrarhemsfilial för den som vill ha mer privat med eget kök och eget badrum. Denna är en 1,5-rummare. På samma våning finns även 3 lägenheter. På tredje våningen finns ett vandrarhem med fyra rum. För gästerna finns 2 pentryn och 2 dusch och toalettrum. Ävenså ett stort dagrum med TV, som dessutom kan användas som sammanträdesrum och konferenslokal. Wifi ingår för boende på vandrarhemmet.

Gamla arrendatorbostaden har byggts om och innehåller 3 små lägenheter. Cellbyggnanden är nu en mindre villa lämplig för mindre familjer. Den enda återstående stallbyggnaden är numera motorgård och där är inrättade nio mekarplatser där det skruvas på amerikanare och även någon rallybil. I gaveln på denna byggnad har dessutom inretts en lägenhet.

Övriga byggnader på gården är ett magasin med vällingklocktorn, där det inretts 2 vandrarhemsrum med 6 bäddar, toa, dusch och pentry med matplats. Dessutom finns den gamla likboden kvar, där idag kistorna bytts ut mot bygdelagets gräsklippare m.m. Allt detta ligger på en parkliknande tomt med stora ekar och lindar. Ytan är på drygt 10 000 m². Här har bygdelaget byggt en boulebana, för att PRO ska kunna få en central plats i samhället för sina lekar.

För att sänka uppvärmningskostnaderna har Larstomta anslutits till Gunnarskogs närvärme och kostnaderna har därigenom halverats.

Inför 100-års jubileet 2008 skedde en allmän uppsnyggning av de olika husen på fastigheten. Så lever Larstomta vidare och Gunnarskogs bygdelag ser som sin uppgift att hela tiden utveckla gården till nytta för bygden.

Utsikt från kyrktornet i Gunnarskog. Man ser ålderdomshemmet Larstomta, skolköket och ladugårdsbyggnaderna brevid. Stora vägen som sammanbinder hela bygden.

Text: Tore Andersson f.d rektor Järvenskolan. Uppdateringar: Therese Olsson. Källor: En bok om Gunnarskog 1962, Arvika kommunarkiv, Protokoll från byggnadskommittén för nytt ålderdomshem 1957-67, Flygfoto från 1960: Rolf Nordling, muntliga uppgifter: Rolf Nordling och nuvarande Jörgen Blakstad sr.